Ikväll väntas två gamla damer till pensionatet. Dessa har varit här förrut och vi känner varandra rätt väl. Det roliga är att den ena har en konstig vana att alltid fräsa, till och med när hon är glad. När jag sträcker fram handen och glatt säger "hej fräsmaja" så får jag ett "fräs" tillbaka och sen ett glatt "mjau" och sen är det bara att klappa och stryka hur mycket man vill.